Ett år drygt

Enzo växer och fyllde den 26 april ett år. Han är en helt fantastisk hund. Kärleksfull, lekfull, följsam, lydig, stark och rolig att vara med. Han är familjens lilla älskling och alla har sin egen relation till honom. När han fick sitt ettårsvaccin undersöktes hans leder och tänder, som alla är i fin form. Har därför börjat lite mera hoppande lekar med honom. När vi jobbar med flirtpole får han numera vända flera gånger och jag har introducerat enklare hopp.

Den senaste tiden har vi jobbat lite med noseworkövningar med eucalyptusolja. Vi började lite lätt inomhus, men han bemästrade snabbt den miljön. Nu jobbar vi utomhus på tomten och han börjar även bemästra den delen. Har även försökt att få honom att simma med mig i sjön, men han verkar trivas bäst på land för närvarande. Kommer givetvis att jobba vidare då jag verkligen vill ha honom som badkompis.

Enzo har en stor kompiskrets och är extremt glad i lekar med andra hundar. Favoritleken är att ta en pinne och bli jagad av flera andra. Han är extremt trygg och har inte hävdat sig mer än ett par gånger. De gångerna har jag inte behövt ingripa då det var på en helt rätt nivå. Hans goda energi gör att många hundägare till mindre hundar inte ryggar undan, utan låter gärna sina hundar hälsa och leka.

Jag fortsätter att ihärdigt jobba med enkel vardagslydnad och ägnar mycket tid åt inkallning, stopp och att sitta och vänta. Enzo har ett gott lynne i stopp- och sittövningarna, trots att det spritter i kroppen.

Vi har varit på ett veterinärbesök då han hade kraftiga diarréer, men det försvann nästan omgående. Han är en frisk pojke och vi är så otroligt lyckliga över att ha honom i våra liv. Jag är så såld att det nästan är löjligt. I sommar kommer han att få bila med oss ner till Skåne och Österlen. Det ska bli en spännande semester för oss alla. Målet är att han definitivt ska vilja simma och bada under den trippen.

Avslutar med några nytagna bilder och en film.

Valpen är nu en unghund

Tiden går fort och lilleman är på väg att bli vuxen. Märks tydligt att han nu är en unghund som ska forma sin personlighet när han väl går över till vuxenstadiet. När jag skriver de här raderna är han 2 dagar från att bli 10 månader och han väger nu över 26 kg.

Enzo är fortsatt lugn, följsam och mycket tillgiven. Däremot har han utvecklat ett lite för starkt beroende av mig, husse. När jag är utanför hemmet är han orolig och gnällig. Går från fönster till fönster och tittar efter när jag ska komma tillbaka. Givetvis är det en del av unghundstiden och jag jobbar än mer medvetet med att inte ge för mycket uppmärksamhet och gos när jag är tillbaka (vilket är fruktansvärt svårt med en liten fyrfota älskling som vill upp till en för pussar och kramar). Har köpt en bok om unghundar på bokrean ”Så tar du hand om din tonårshund” av Charlotte Swanstein och ska försöka hitta tips på träning. Det är ingen önskvärd situation att ha det på det viset.

Enzo har många mycket goda vänner och träffar ständigt nya. Det är sällan han känner sig obekväm vid nya möten, men det har givetvis inträffat. I de fallen har jag lugnt kunnat kalla in honom och gå vidare.

Våra lekar har blivit lite tuffare och jag får kämpa riktigt hårt i draglekar, då hans styrka är imponerande. Ibland brottas vi om en pinne eller boll och hittills har Enzo inte skadat någon i familjen under lekens hetta. Han har en känsla för hur och när han kan nafsa lite på oss.

Enzo är en helt fantastisk hund och nästan allt fungerar med honom efter bara lite instruktioner/träning. Har tagit en kurs i kloklippning eftersom ett par av hans klor har sett fula ut. Har förändrat klipptekniken och nu börjar även det ordna upp sig.

Avslutar med ett par nytagna filmer från Orlångens Naturreservat den 23 februari 2022.

Så mycket kärlek

Ny vecka. Den tredje på det nya året. I södra Stockholm har solen varit ett välkommet sällskap den här måndagen i januari. Även under en pandemi händer mängder av saker och det är ännu mera så för vår älskade Enzo.

Den 10 januari började Enzo på hunddagis några timmar om dagen. Det är inget egentligt dagis, utan det är en gammal klasskompis som har 4 andra hundar hemma förutom sin egen. Alltså är det 5 hundar totalt i deras villa som ligger 1 km från oss. Eva, som min klasskompis heter, är en mycket varm och snäll person med stort hundkunnande. Enzo, som har varit en trygg och harmonisk hund ända sen dag 1 har hittat en ny dimension av harmoni märker jag redan efter första veckan. Givetvis är han helt utslagen och drar timmerstockar några timmar när han kommer hem, men han har också fått en annan stimulans. Att få vara del av en flock fyrbenta och interagera har redan haft positiv effekt.

Det känns varmt i bröstet när han skuttar mot sitt ”dagis” på morgonen och snabbt smiter in efter att dörren öppnats. Ännu varmare blir det när man hämtar och ens lilla älskling överöser en med kärlek. Med Enzo är det så mycket kärlek i huset. Men, det begränsar sig inte enbart till vårt hus. I grannskapet har Enzo skaffat sig så många tvåbenta vänner utan egna hundar som blir helt till sig när de ser honom. En äldre man går numera aldrig ut ur huset utan att ha med sig hundgodis i fickan ifall han skulle träffa Enzo. Vår älskade ”lilla” (25 kg) plutt är en sann brobyggare och bidrar till att öppna ögonen på gemene man när det gäller ”kamphundar”.

De senaste 10 dagarna har jag och Enzo inlett en ny fas: Jag har börjat brottas med honom. Har en liten startsignal för att ”sätta igång” leken och vi har från första leksekund hittat en nivå hur mycket vi tar i. Han är så otroligt lyhörd för den han leker med och när han tar tag i mig med munnen känner jag överhuvudtaget inte att han nafsar.

Finns så mycket mer att berätta, men det viktigaste är: Enzo ger oss så mycket kärlek och livet är så mycket ljusare efter att han blev en medlem av familjen.

Avslutar med video från lördag kväll när han leker med kungspudeln Brus.

Nytt år med Enzo

Det är redan den tredje dagen på år 2022 och tiden ihop med Enzo flyger bokstavligen. Känner att det finns en risk för ensidighet i beskrivningen av livet med Enzo, men jag kan inte konstruera/fabricera annat än det jag faktiskt upplever. Enzo är helt magisk. En fantastisk hund med världens största hjärta och lugnaste psyke. Sammanfattar kort de senaste veckorna sedan jag skrev sist och börjar med det mest aktuella, för att sen gå bakåt i tiden.

Idag var hans första dag på ett mini-hunddagis med enbart 4 andra hundar, varav den ena tillhör hushållet. Det är i en villa som ligger några hundra meter från oss och hos en familj vars matte och jag har gått i samma klass i högstadiet. En person med gott hjärta och stor kunskap om hundar. Inskolningsdagen med familjens egen Enzo gick som väntat bra. Mycket lek, gos och vila.

Nyårsafton firades hemma med delar av familjen. Strategin inför smällandet var att samtliga skulle agera precis som vanligt, utan någon som helst uppståndelse. När tolvslaget närmade sig gick ungdomarna ut för att se fyrverkerierna, medan vi stannade inne med varsitt glas bubbel. När det började smälla tittade en sovande Enzo upp mot fönstret och sen på oss. När han konstaterade att ingen av oss agerade annorlunda bestämde han sig för att fortsätta sova. Helt opåverkad den här gången således, vilket är en befrielse.

Julhelgen var mycket lugn med många promenader och en hel del inomhuslek. Julklapparna i form av stora ben föll väl i smaken.

Den 15 december kastrerades Enzo. Vi var alla överens om att vi skulle göra så och vi har bara haft goda erfarenheter sen tidigare. Men, två veckor innan sov jag dåligt och de gånger jag sov var det många mardrömmar. Givetvis fanns oron kring själva sövningen och eventuella komplikationer efter det rutinartade ingreppet. Till allas vår lättnad gick precis allt så som det skulle och Enzo var tillbaka i samma form efter bara en vecka. Vi har märkt ett ökat matintresse redan, vilket vi ser som positivt. Enzo var lite upp och ner med maten innan kastreringen, men nu äter han upp allt han får serverat. Givetvis följer vi alla hans viktkurva så att han inte lägger på sig onödig vikt, men den risken ser vi som ytterst liten.

I övrigt har jag införskaffat en kraftigare klotång eftersom den ”vanliga” inte duger längre. Enzos klor är mycket kraftiga och med den tidigare klotången har jag behövt ta i för mycket. Nya tången fungerar betydligt bättre. Det är en Gibbon Klotång som funkar betydligt bättre.

Ett annat bra tips som jag kan ge till alla Amstaffägare är att införskaffa en flirt pole. Vi har nu gradvis ökat tiden då Enzo får ”jaga” efter bytet och kan konstatera att leken är just en lek. Inget som förändrar hans instinkter eller beteenden. Har inte sett minsta tendens till utökade jaktinstinkter på grund av flirt pole. Tvärtom. Det är en mer harmonisk och betydligt gladare hund som blir resultatet efter en rolig omgång.

Avslutar med lite bilder och en video. Bilderna är ett collage från december. Filmen är tagen på nyårsaftons morgon när Enzo försöker ta en pinne som har fryst fast i isen.

7 månader, drygt

Enzo växer och utvecklas på bästa sätt. Idag vägde han in på 24 kg. Han är en älskad familjemedlem som har tillfört så mycket glädje och kärlek till familjen. Enzo är följsam och lugn tills det är dags för lek; då kommer all den lekfulla energin fram. En varm, vänlig och inbjudande energi. Kompiskretsen är stor och den sociala samvaron mellan hundarna sköter de på bästa vis. Ingen vill dominera någon annan och alla är med i lekarna.

Förstod tidigt i vår relation att den här rasen är något alldeles extra. För varje dag som går stärks banden mellan oss och ett djupt samförstånd binder oss till varandra. Enzo är extremt intelligent och har ett stort socialt behov. Livet är enkelt och okomplicerat tillsammans. Vi tillbringar många timmar i naturen och till våren kommer skogspromenaderna att bli riktigt långa. Givetvis kombinerade med spårningsövningar, klättringslekar och självklart bad. Men, de delarna väntar längre fram. De senaste större händelserna handlar om is och snö.

Förrförra helgen träffade vi hans kompis Doris på Storön vid sjön Trehörningen i Huddinge för lite kvällslek. Sjön hade frusit ordentligt och skridskoåkare hade åkt på isen under flera dagar. Vi tog oss ut på isen och ropade på Enzo. Han spatserade runt på kanten ner till isen och nosade flera gånger. Hans erfarenhet hittills var att vattnet var vått. Efter en liten stund vände Doris in och hämtade ut Enzo på isen. Hans första steg var helt magiska att se.

Häromdagen kom så den första snön och vilken otrolig glädje han uppvisade vid första kontakten. Han begravde huvudet i snön och plogade sig fram på altanen. Blev härliga lekar med att jaga snöboll och den oförfalskade glädjen inför naturens underverk värmde våra hjärtan. Ända sen vi först lärde känna vår Enzo har han värmt våra hjärtan.

Ensamhetsträningen pågår i liten skala. Jag har kommit till insikt att vår fina Amstaffvalp trivs allra bäst i sällskap. De stunder jag har lämnat huset har han inte visat på några tecken till oro, men stunderna har varit mycket korta. Några minuter som mest. Kommer fortsätta med den här lugna formen av ensamhetsträning och jag känner mig säker på att allt kommer att utvecklas på ett naturligt vis.

Avslutningsvis vill jag ge ett ekonomiskt tips till alla som skaffar en Amstaffvalp: Åk på loppisar och olika second-handbutiker för att köpa på er billiga mjukisdjur (utan plastdetaljer förstås). En mjukisleksak går i bitar på minuter. Lönar sig inte att köpa dyrt och nytt.

Sex månader, drygt

Lilleman är inte längre så liten. Har nyss fyllt sex månader och väger 21 kg. Vi behöver nypa oss i armen med viss regelbundenhet. Enzo är så extremt lugn, snäll, följsam, lättlärd och lekfull så vi funderar ibland vad som inte stämmer. Det kan väl inte vara så här enkelt att uppfostra en Amstaffvalp?

Vi har blivit inbjudna till en WhatsApp-grupp för hundägare i grannskapet så att våra hundar kan få leka och socialisera. Enzo har ett helt gäng med fyrbenta vänner och får leka på lika villkor, trots att han är yngst i gruppen. För min del är det härligt att se hur de olika hundarna rör sig och samspelar. Nästan alla hundarna är betydligt snabbare än Enzo, men de anpassar sig ständigt i sina lekar så att alla kan vara med. Otroligt häftigt och inspirerande att se skådespelet.

Ett par småsaker i allt det positiva: Enzo har fått någon form av fuktexem på magen och vi behandlar med hundschampo som innehåller klorhexidin. Efter två behandlingar märks en stor skillnad. Hade ett videomöte med veterinär via Agria Vårdguide och fick rådet att testa under 5 dagar. Om det inte ger med sig är det veterinärbesök som gäller. Mycket nöjd med tjänsten som ingår som en del av försäkringen. Den andra utmaningen är Enzos matvanor. Vi har gått ner till två måltider om dagen, men han måste ändå trugas. Äter hur bra som helst när jag handmatar till en början och går sen över till skålen. Kommer att köpa en högre matställning och bytta material på skålarna för att se om det avhjälper. Vill inte vänja honom vid handmatning.

Utöver de två små detaljerna är livet med Enzo helt underbart. Han är en självständig, kärleksfull kille som hittat en varm plats i allas våra hjärtan. Avslutar med lite bilder och en film från gångna veckan.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Tillväxt

Enzo växer och frodas. Han är nu på väg att växa ur sin andra sele. Även jag som tillbringar nästan all tid med honom ser hur han växer. Nya muskler poppar upp och huvudet blir större. Han är helt underbar att vara med och hela familjen älskar vår minsting.

Han skaffar sig ständigt nya lekkompisar. Mest unga tikar på 1 – 1,5 år. Leker förträffligt bra och är lyhörd för tillsägelser. En effekt av pandemin är att det nu finns mer hundar än jag någonsin tidigare har stött på.

Avslutar med en härlig bild från eftermiddagens promenad runt Flemingsbergs våtmarksområde samt några filmer. På bilden har hösten börjat göra sig gällande med fallna gula löv och frisk luft.

Första filmen är filmat med mobilkamera från dagens promenad i Flemingsbergsviken.

Andra filmen är premiärtestet av en födelsedagspresent: En GoPro-sele för hund. Här är min GoPro fäst på Enzos rygg.

Växer så det knakar

Tiden flyger verkligen. Speciellt i sällskap med en fantastik Amstaffkille. Givetvis är det massor av saker som har hänt. Sammanfattar kortfattat de viktigaste delarna.

Vi har gått klart valpkursen hos Glada Jyckar och Enzo har fått ett diplom. Avslutningen blev mycket intressant då 8 valpar med respektive husse/matte skulle ut på skogspromenad – med tillämpning av alla moment som kursen innehöll.

Enzo har blivit rumsren och har kommit in i rutinen att bajsa under någon av de 4 dagliga promenaderna. Morgon- och kvällspromenaden är lite längre i tid: Vi försöker att tillbringa runt en timme ute med både lek och träning. Han får gå med kort- och långt koppel, samt helt okopplad vid inkallnings-/följsamhetsträningen.

Vi har också skaffat en flirt pole som vi introducerat i kortare lekstunder. Enzo älskar att jaga och hittar geometriskt rörelsemönster för att ”skära av bytet”. Otroligt häftigt att se och uppleva hur hans rörelsemönster förändras/skärps under leken.

Han leker extremt bra med andra hundar, oavsett storlek eller ålder. Har redan 3 goda lekkamrater som han regelbundet träffar. Ser tendenser till att han vill ”hoppa upp” på andra hundar. När den andra hunden inte säger ifrån ser jag till att avlägsna honom och lugna ner innan leken får fortsätta. Vill med det hålla dominansbeteendet borta.

Han har också börjat sova hela nätterna och sover från 20 – 05.15 vanligtvis.

Enzo är extremt stabil i humöret/temperamentet och har ett inre lugn. Väntar bara på tonårstrotsen som ställer allt på ända. Men, det är bara att njuta så länge det varar.

Ensamhetsträningen pågår, men kommer ta tid. Gick en onlinekurs hos Glada Jyckar om detta och har nu mycket bra verktyg och metoder att tillämpa. Det får ta den tid det tar.

Passar på att bjuda på ett litet collage med foton och några filmer.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Grundträningen fortlöper väl

Det har gått några veckor sedan senaste uppdateringen. Enzo växer och frodas. Vägde in på 11,9 kg måndag 9 augusti och han har snart tredubblat sin vikt sen han kom till oss den 22 juni. Matvanorna är extremt goda och hans mage fungerar väl. Senaste veckan har han sovit allt längre i sin egen säng och han visar tydliga tecken på att snart vara helt rumsren. Kloklippningen är numera en rutin som också funkar hyfsat väl. Tandborstningen är ännu inte riktigt satt som regelbunden rutin, men det ska bli bättring på den fronten.

Vi började på valpkurs tisdag den 3 augusti hos Glada Jyckar. Vi har förmånen att ha Kicki Fellstenius som coach och vi får mängder av ovärderliga tips från henne. Hon har ett positivt tänkande där vi belönar hunden när den gör rätt och bygger på fem nycklar. Det handlar om ett samspel där hunden får utvecklas i lagom stora steg. Hundens behov är hela tiden i fokus och Kicki är noga med att poängtera att det sällan finns tydliga rätt eller fel. Vi har fått ett stort förtroende för henne som person och den filosofi hon förespråkar.

Nu kommer nästa stora steg i träningen och det är att lära Enzo att vara ensam hemma. I dagsläget har han inga svårigheter att sysselsätta sig själv, eller bara ligga på vår uteplats, så länge dörrar till huset är öppna och vi är hemma. Eftersom jag fortsatt jobbar 100% av min tid hemifrån är det extra angeläget att börja med ensam-hemma-träningen.

Avslutar med två filmer. Den första är från Grinda och Enzo går med Matte, samt får träffa gårdsdjur för första gången.

Den andra filmen är från valpkursen och Enzo sitter still under tiden som vi får instruktioner.

Händer mycket

Tiden springer iväg och det händer så mycket med Enzo. För en vecka sen, måndag den 19 juli, fick han sin andra vaccindos. Någon dag efter fick han så äntligen träffa andra hundar. Det första mötet blev med Misty som är en Dobermann på 6,5 år. Hon lät Enzo leka och skutta, men markerade så fort han försökte klättra över henne. Nästa möte var med Belle som är en Beagle på 2 år. Med henne blev det en lång lekstund med mycket spring och nosande. Belle är redan nu hans bästis.

Enzo utvecklas väl och viktkurvan är god. Idag väger han 8,7 kg på sin 3-månadersdag. Nästa vecka startar valpkursen och det ska bli riktigt roligt att uppleva.

Bjuder på två filmer idag. Den första är hans upplevelse av att gå med koppel och sele. Vi är vid Balingsta i Huddinge. Den andra videon visar hur han numera uppskattar att åka bil med mig.